lördag 24 april 2010

Baka är livet!

Jag gillar att baka. Jag vet inte riktigt varför men det är något speciellt med att svänga ihop en pösande deg, forma bullar eller bröd och sedan se resultatet. För att inte tala om att smaka resultatet! Jag är en periodare; ibland bakar jag mycket och ibland inte alls, men just nu är jag i högform! Min specialité är bullar; frukostbullar och fikabullar. Bröd blir så fort dåligt, bullar kan man ha i frysen och bara ta fram precis så många man vill ha.

Hela hösten gick jag på LCHF-kost vilket innebar att bröd var strängeligen förbjudet. Dieten fick mig att må mycket bättre, jag kände mig piggare och jag gick ner 14 kilo i vikt. Att vara utan pasta och ris var helt OK, socker och potatis gick också bra men jag saknade bröd. Framför allt saknade jag känslan av att baka sitt eget bröd och sedan få äta det. Nu har jag gått över till en mera hemmasnickrad diet som är en korsning mellan GI och LCHF. Jag håller fortfarande nere kolhydraterna och bangar inte för fett, men nu äter jag lite potatis och har börjat baka igen. Under veckorna är jag brödfri men på helgen äter jag och maken goda frukostbullar som jag bakat själv och en bullfika med barnen på eftermiddagen. Mums! Jag försöker hålla ner mängderna dock, det går väl sisådär.

En roligt sak med att baka är att man kan experimentera. Visst har jag mina favoriter men jag provar också ofta nya saker. Idag provade att använda blåbärssylt som fyllning i fikalängden iställer för det gamla vanliga: smör, kanel och socker. Ungarna var inte helt nöjda med nymodigheten men maken och jag tyckte det var gott. Häromdagen hällde jag i färska hallon i den mjuka chokladkakan innan jag gräddade den, det blev en superfavorit! Att riva morötter och blanda i rågbullarna till frukost blir också gott. För en tid sedan snubblade jag över ett recept där man mixar en burk bönor, kikärtor eller linser och blandar med vatten till degvätska. Frukostbullarna blev otroligt saftiga och goda, dessutom väldigt mättande. En klar favorit hos både make och barn. Jag har dock inte berättat för barnen att det är bönor i, då hade de aldrig ens smakat på dem.

Med ganska små medel kan man göra bullarna lite nyttigare utan att det märks så mycket. Det gäller både frukostbullar och fikabullar. Att det inte märks är viktigt om man vill få ungarna välvilligt inställda. Saker man kan smyga in är t.ex. vetekli, rågkross, krossade linfrön samt olika sorters grovt mjöl. Det måste gå gradvis i långsam takt dock, annars märker de små liven vad man håller på med och då blir det tvärstopp! Våra kanelbullar t.ex. är mörkare och prickigare än andras men barnen äter dem gärna eftersom jag har smugit nyttigheterna så gradvis att de aldrig märkt det. Jag kan dock se på andra ungar som kommer på besök att de tittar lite skeptiskt på bullarna. De brukar dock äta när de ser att mina barn hugger in med god aptit.

Nästa stora utmaning blir surdeg! Surdegsbröd är så otroligt gott, särskilt när man rostar det. Jag funderar nu allvarligt på att hoppa på surdegstrenden och sätta igång min egen surdegskultur. Jag har förstått att det är en hel vetenskap och att folk bildar klubbar och byter kulturer med varandra. Snart kommer jag att vara en av dem som oavbrutet pratar om sin deg och gullar med den som om det var ett husdjur. Jag kan knappt vänta!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar